Medicinsk ordlista

Här hittar du en översikt över vanliga ord och begrepp.

 

Addisons sjukdom   
tillstånd med bristande funktion i binjurebarken, se binjurebarkinsufficiens.

ACTH   
adrenocorticotropic hormone, hypofyshormon som påverkar binjurebarken till bl. a. kortisolproduktion.

adenohypofysen   
hypofysens framlob, som bildar och insöndrar hormonerna GH, prolaktin, ACTH, TSH, och gonadotropiner.

ACTH   
godartad tumör i körtelvävnad med långsam nybildning av celler som liknar de normala cellerna. Kan bilda utgångspunkt för en elakartad tumör.

adenom   
adrenocorticotropic hormone, hypofyshormon som påverkar binjurebarken till bl. a. kortisolproduktion.

ADH   
antidiuretiskt hormon, ibland kallat vasopressin, ett hormon som bildas i hypotalamus och frisätts från hypofysens baklob. ADH verkar på njurarna och ger minskad utsöndring av vatten.

adrenalin   
stresshormon som bildas i binjuremärgen.

akromelagi   
förstoring av vissa kroppsdelar, följd av överproduktion av tillväxthormon GH, orsakas vanligen av en godartad tumör i adenohypofysen och ger förstoring och förgrovning av framför allt ansiktsskelett, näsa, händer och fötter.

albumin   
protein som finns i blodet och har två huvudfunktioner. Den ena är att uppehålla det s.k. kolloidosmotiska trycket som hindrar att blodtrycket pressar ut vätska ur blodbanan. Den andra är att transportera runt substanser i kroppen.

aldosteron   
hormon som tillverkas i binjurebarken och som påverkar njurarnas utsöndring av salt och vatten. Överproduktion av aldosteron (hyperaldosteronism) kan orsakas av för hög aktivitet i detta system eller av en funktionsrubbning i binjurebarken (Conns syndrom) och leder till högt blodtryck och sänkt kaliumhalt i blodet.

angiografi   
kärlröntgen där en kateter förs upp i artären från ljumsken för att spruta kontrastvätska, t ex för att upptäcka tumörer i bukspottkörteln.

 

BBC   
se binjurebarkscancer

benign   
medicinsk term som främst används för att beskriva en tumör som "godartad". Motsatsen till benign är malign, "elakartad".

binjurar   
endokrina organ belägna vid vardera njurens övre pol. Består av den inre märgen, där bl. a. adrenalin bildas, och av binjurebarken, där en mängd hormon bildas.

binjurebark   
binjurens yttre skikt. Insöndrar olika slags hormoner, bl. a. kortisol, aldosteron, samt manliga könshormoner. Bildningen av kortisol och könshormon stimuleras av ACTH från hypofysen.

binjurebarkscancer   
cancer i binjurebarken, tumörerna kan insöndra för höga halter av kortisol, testosteron, aldosteron och östradiol.

binjurebarkinsufficiens   
tillstånd med bristande bildning av hormoner (kortikosteroider) i binjurebarken. Orsaken var förr ofta tuberkulos men nuförtiden ibland metastaser från en elakartad tumör.

biopsi   
vävnadsprov, tagning och undersökning - i allmänhet mikroskopisk - av prov från levande vävnad.

bisköldkörtel   
parathyroidea, körtlar belägna bakom halsens sköldkörtel. Vanligtvis fyra till antalet, risgrynsstora. Producerar hormonet PTH som reglerar kalknivån i blod, skelett och urin.

blodsocker   
"socker i blodet", avses är blodets innehåll av glukos, druvsocker. Bestämning av blodsockerhalten är viktig i många sammanhang, bl.a. för att påvisa diabetes och för att följa effekten av en behandling.

bradykinin   
peptid som bildas lokalt i njurarna, bukspottkörteln, tarmen och spottkörtlarna. Ökar blodflödet och genomsläppligheten i kapillärerna, stimulerar utsöndringen av salt och vatten i njurarna samt stimulerar smärtreceptorer.

bromokriptin   
substans i mediciner som motverkar förhöjda hormonnivåer i hypofysen.

bronkoskopi   
undersökning av luftstrupe och luftrör med "rörkikare". Utförs under narkos eller bedövning vid oklar blodhosta/rethosta, främmande kropp i luftvägarna eller återkommande lunginflammationer. Biopsi kan tas.

bukspottkörtel   
pancreas, körtel belägen i övre vänstra delen av buken. Har dubbel funktion. Den yttre sekretionen tillsätter enzymer som amylas och lipas till tolvfingertarmen för att spjälka födan. Den inre sekretionens viktigaste substans är insulin som reglerar blodets blodsockerhalt. Andra hormon är t ex. glukagon, PP och, VIP.

 

carcinoid   
tumörer med hormonproducerande egenskaper som har sitt ursprung i mag-tarmkanalen el. lungan, ofta med det sk. carcinoidsyndromet som symptom. Delas in i midgut-, foregut- och hindgutcarcinoider.

carcinoidsyndrom    
symptombild av carcinoidtumör i tunntarmen med diarréer, flusher, ibland hjärtpåverkan och astma.

cellgift   
cytostatikum, samlingsnamn på en mängd läkemedel som ges för att hämma celldelning. En del stör cellens ämnesomsättning, andra förstör dess DNA. Kan kombineras med varandra eller med andra behandlingsmetoder.

CgA    
se chromogranin A

chromogranin A    
CgA, protein som tillverkas i endokrina celler. En av de viktigaste markörerna för att upptäcka carcinoid och andra endokrina tumörer.

Cisplatin    
ett cellgift.

Conns syndrom    
sällsynt sjukdom som karakteriseras av högt blodtryck och sänkt kaliumhalt i blodet. Orsaken är ökad bildning av aldosteron p.g.a. en tumör i eller hyperplasi av binjurebarken.

C-peptid    
connecting peptide , ingår som substans i insulinets förstadie proinsulin. När insulinet frisätts i blodet avdelas C-peptiden och åker runt i blodet för sig själv. Till skillnad från insulin bryts C-peptiden inte ned i levern. Halten av C-peptid i blodet utgör därför ett mått på insulinfrisättningen.

CRP    
C-reaktivt protein, akutfasprotein, dvs. ett protein som bildas i ökad omfattning vid akuta infektioner och inflammatoriska sjukdomar. Halten CRP kan bestämmas i blodet och stiger vid kuta infektioner. Kan ocjkså vara konstant förhöjt vid tumörsjukdom i kroppen.

CT    
computer tomography, se datortomografi.

Cushing's syndrom    
fås av förhöjd produktion av kortisol, t ex vid binjurebarkscancer. Ger bl a ansiktssvullnad, omfördelning av fett till bålen, högt blodtryck och diabetes.

cytostatika    
se cellgifter

 

datortomografi   
röntgenundersökning där kroppen skiktas i olika bilder. Vanlig och generell metod för att upptäcka tumörer.

DHAS   
dehydroepiandosteronsulfat, ett förstadium till testosteron. Mäts för att upptäcka binjurebarkscancer.

DHEA    
dehydroepiandrosteron, hormon med svag androgen effekt, vilket bildas i binjurebarken under inverkan av hormonet ACTH.

diabetes    
vanlig kronisk ämnesomsättningssjukdom som karakteriseras av brist på hormonet insulin, eller en minskad känslighet i kroppens vävnader för insulin.

DT   
se datortomografi

 

ektomi    
operativt avlägsnande av ett organ eller en organdel, t. ex. pankreatektomi.

endokrina organ    
endokrina organ

endokrina tumörer endokrinologi    
läran om de endokrina organen

endoskopiskt ultraljud    
undersökningsmetod där ett endoskop med en ultraljudskamera förs ned i matstrupen, varvid man noggrannare kan undersöka bukspottkörteln och omkringliggande vävnad noggrant. Undersökningen är att jämföra med en gastroskopi, tar dock något längre tid (15-20 min).

epifysen    
se tallkottkörteln.

EPT    
se endokrin pankreatrumär

etoposide   
ett cellgift

 

FDG   
Fluou deoxy glukos.

FEO   
Feochromocytom (tumär i binjuremärgen)

flush    
benämning på hastigt påkommande värmekänsla vanligen i samband med rodnad i huden. Uppstår vid carcinoidsyndrom.

foregutcarcinoid    
carcinoidtumör som utgår ifrån lunga, magsäck eller tolvfingertarm.

FSH   
follikelstimulerande hormon, hormon från hypofysens framlob. Det är ett av könshormonerna och stimulerar utmognaden av äggfolliklar och bildningen av hormoner, speciellt östrogener, i äggstockarna.

 

gastrin    
bildas av hormonproducerande gastrinceller (endokrina G-celler i nedre delen av magsäcken och i tolvfingertarmen). Gastrin stimulerar celler i magsäckens körtlar (parietalceller) till att bilda saltsyra.

gastrinom    
tumörer i bukspottkörteln eller tolvfingertarmen som orsakar en överproduktion av gastrin. Tillståndet benämns också Zollinger-Ellisons syndrom. Den förhöjda syraproduktionen leder till magkatarr-magsårssymptom och även diarréer.

GH   
growth hormone, tillväxthormon som produceras i hypofysen

glukagon   
bukspottkörtelhormon. Ökar glukosfrisättningen från levern och styr blodsockernivån tillsammans med insulin.

glukagonom    
glukagonproducerande tumör som kan ge upphov till hudförändringar, irritation på slemhinnor, diabetes och avmagring. Relativt ovanligt.

glukokortikoider    
glukokortikosteroider, hormoner, främst kortisol, som bildas i binjurebarken och påverkar ämnesomsättningen.

glukos    
en vanlig sockerart, förekommer i blodet och kallas då blodsocker.

gonadotropiner   
hormoner från bl.a. hypofysens framlob vilka reglerar könskörtlarnas funktion, bl. a. follikelstimulerande hormon (FSH) och HCG.

gossypol    
giftigt färgämne som förekommer i bomullsfrö, kan användas för att hämma tumörtillväxt i binjurebarken.

grimeliusfärgning    
färgning av tumörceller (från biopsi eller operation) med silverlösning, för att indikera om det rör sig om en endokrin tumör.

 

HCG    
Human chorionic gonadotrophin, hormon som bildas i de celler i det befruktade ägget, vilka senare kommer att utvecklas till moderkaka

hindgutcarinoid    
carcinoidtumör som utgår ifrån tjocktarmen och ändtarmen. Övervägande delen är godartade.

histamin   
kroppseget ämne som har stimulerande effekt på glatt muskulatur i bl.a. blodkärl och luftrör samt på de saltsyraproducerande cellerna i magsäcken.

hormon   
molekyler som bildas och frisätts från endokrina celler och som utövar en biokemisk verkan på andra celler. De klassiska hormonerna är antingen 1) proteiner eller peptider, t.ex. hormoner från hypofys, bisköldkörtlar och mag-tarmkanalen; 2) steroider, t.ex. hormoner från binjurebark och äggstockar resp. testiklar; eller 3) aminer eller aminosyraderivat, t.ex. adrenalin och sköldkörtelhormoner (T3 och T4).

hyperkalcemi   
för stor kalciummängd i blodet, orsakas vanligen av utsvämning till blodet av kalk från skelettet, t.ex. vid tumörsjukdom i bisköldkörtlarna. Ger ofta stenbildning i urinvägarna och skadar även på andra sätt njurarna, så att akut och kronisk njursvikt kan uppkomma. Svår hyperkalcemi ger svaghet, kramper, hallucinationer och medvetslöshet.

hyperglukemi    
blodsockerfall, vanligaste orsaken är tillförsel av för mycket insulin i förhållande till behovet vid behandling av diabetes. Andra orsaker är insulinproducerande tumörer.

hypotalamus    
kärna i mellanhjärnan som kontrollerar ett antal livsviktiga autonoma funktioner som ämnesomsättning, hunger, törst, blodtryck, temperatur, fortplantning och sömn. I hypotalamus bildas releasing hormones vilka avges till blodkärl och leds till hypofysens framlob där de styr frisättningen av framlobens hormoner.

 

insulin    
hormon som bildas i B-cellerna i de langerhanska öarna i bukspottkörteln. Styr blodsockernivån.

insulinom    
tumör som producerar för mycket insulin vilket kan medföra blodsockerfall.

interferon    
kroppsegen substanser som produceras av vita blodkroppar i samband med virusinfektioner, indelas i alpha-, beta- och gammaformer. Det kan i dag framställas i stora mängder med utnyttjande av genteknik. Kan ges vid carcinoider och liknande sjukdomsbilder, men också vid t. ex. hudcancer och olika former av leukemi.

Introna    
ett läkemedel, en alpha-interferon som tas med en injektionspenna i underhuden.

 
 

kalcitonin    
hormon som hämmar nedbrytningen av benvävnad och härigenom sänker koncentrationen av kalcium i blodet. Bildas i sköldkörtelns C-celler

kalcium   
salt naturligt förekommande i blodet.

katekolaminer    
stresshormoner som adrenalin och noradrenalin.

kortikosteroider    
hormoner eller förstadier till hormoner som bildas i binjurebarken

kortisol    
hydrokortison, binjurebarkshormon som bl. a. ökar glukosmängden i blodet och påverkar ämnesomsättningen. Överproduktion av kortisol leder till Cushings syndrom.

kortison    
hydrokortison, binjurebarkshormon som bl. a. ökar glukosmängden i blodet och påverkar ämnesomsättningen. Överproduktion av kortisol leder till Cushings syndrom.

 

Langerhanska öarna    
Består av cellgrupper i bukspottkörteln som producerar bl.a. insulin (B-cellerna) och glukagon (A-cellerna). De insöndras i blodet och reglerar blodsockernivån.

Lanreotid-PR    
läkemedel, en långverkande somatostatinanalog.

levern    
hepar, kroppens största inre organ med en mängd viktiga funktioner. Metastaser sätter sig ofta i levern.

leverembolisering    
Består av cellgrupper i bukspottkörteln som producerar bl.a. insulin (B-cellerna) och glukagon (A-cellerna). De insöndras i blodet och reglerar blodsockernivån.

LH    
luteiniserande hormon, bildas i hypofysen och framkallar hos kvinnan ägglossning med utveckling av en gulkropp, som bildar såväl östrogener som progesteron. Hos mannen stimulerar LH bildningen av testosteron i testiklarna.

lungcarcinoid    
carcinoid i lungan av typen foregut, oftast godartade (80%), tillverkar ACTH, gastrin och histamin.

lysodren   
cellgift besläktat med DDT. Har visat god effekt vid binjurebarkscancer.

"långfasta"    
fasta, vanligtvis 72 h för att påvisa för höga halter av insulin eller proinsulin vid insulinom.

 

magnetröntgen   
MRT (magnetisk resonansräntgen), röntgenunderökning mest för hjärnan och ryggmärgen, men kan i vissa fall vara värdefull för undersökning av endokrina tumörer.

malign   
medicinsk term för elakartad, ofta i samband med tumörer för att ange att de växer snabbt genom celldelning, infiltrerar angränsande vävnad och kan sprida sig genom dottersvulster. Motsats är benign

melatonin    
amin som bildas från serotonin och insöndras till blodet från tallkottkörteln. Melatonin hämmar insöndringen av gonadotropiner och ACTH från hypofysen. Låg melatoninproduktion leder till depression

MEN 1    
Mulipel endokrin neoplasi typ 1, (en äldre beteckning är MEA), ärftligt betingad tumörsjukdom med tumörer på bisköldkörteln, bukspottkörteln och hypofysen. Det finns ca 50 registrerade MEN 1-släkter i Sverige.

MEN 1-genen    
Mulipel endokrin neoplasi typ 2. Finns i två varianter. MEN 2a (Sipples syndrom) är en kombination av sköldkörteltumörer och feokromocytom i binjuremärgen; den leder till ökad insöndring av kalcitonin och katekolaminer, särskilt adrenalin. I en del fall förekommer även ökad produktion av PTH. MEN 2b visar utöver sjukliga förändringar som vid typ 2a även multipla nervtumörer i slemhinnorna och ofta polyper i tjocktarmen.

MEN 2   
Mulipel endokrin neoplasi typ 2. Finns i två varianter. MEN 2a (Sipples syndrom) är en kombination av sköldkörteltumörer och feokromocytom i binjuremärgen; den leder till ökad insöndring av kalcitonin och katekolaminer, särskilt adrenalin. I en del fall förekommer även ökad produktion av PTH. MEN 2b visar utöver sjukliga förändringar som vid typ 2a även multipla nervtumörer i slemhinnorna och ofta polyper i tjocktarmen.

metastas    
dottertumör, d.v.s. tumör som via spridning från modertumören slagit rot på annan plats i kroppen.

Metopiron    
läkemedel, för test av hypofys-binjurebarkfunktionen. Behandling av Cushings syndrom, speciellt i samband med binjuretumörer.

MGC    
se midgutcarcinoid

midgutcarcinoid    
vanligaste typen av carcinoid, uppstår ofta i blindtarmen. Midgutcarcinoider som är belägna i tunntarmen är oftare elakartade till sin karaktär och kan ge upphov till lymfkörtel- och levermetastaser.

MRT    
magnetisk resonanstomografi, se magnetröntgen

MTC    
medullär thyroidea cancer

 

neuroendokrina tumörer    
samlingsnamn för olika typer av hormonproducerande tumörer

NME    
nekrolytiskt migratoriskt erytem (Vid glucagonom)

non-functioning    
i samband med tumörer som ej ger upphov till symptom, sk. "kliniskt tysta tumörer". Tumörerna kan vara mycket stora vid diagnos

 

octreoscan   
underökningsmetod där man injicerar en somatostatinanalog som octreotid, som söker sig till somatostatinreceptorer på tumörcellernas yta. Man kan sedan med hjälp av en gammakamera avbilda var i kroppen tumörcellerna finns. Viktig undersökning vid val av behandlingsmetod.

octreotid    
en somatostatinanalog, används bl.a. som verksam substans i Sandostatin som används vid behandlingen av akromegali samt endokrina pankreastumörer och carcinoider.

oxytocin    
hormon som frisätt från hypofysens baklob, stimulerar livmoderns sammandragning och tömning av bröstmjölk.

 

pancreas    
se bukspottkörtel

pankreastumörer   
avses i första hand cancer i den del av körteln som bildar matspjälkningsenzymer (exokrina tumörer), till skillnad från endokrina pancreastumörer.

Paraplatin   
avses i första hand cancer i den del av körteln som bildar matspjälkningsenzymer (exokrina tumörer), till skillnad från endokrina pancreastumörer

parathormon    
detsamma som PTH (parathyroideahormon

parathyroidea    
se bisköldkörtel

peptidhormon   
hormoner uppbyggda av en eller flera peptidkedjor och som utsöndras från ett flertal organ. Peptidhormoner syntetiseras som förstadier, vilka omvandlas till aktiva hormoner genom att en eller flera peptidbindningar spjälkas.

PET   
positronemissionstomografi, undersökningsmetod där specifika spårsubstanser (t ex. 5-hydroxytryptofan) märks med radioaktivitet för att spåra tumörer. Ger information om tumörens läge och metabolism.

PP   
pankreas polypeptid, hormon av bukspottkörteln

PP-frukost    
måltidsbelastning i form av en näringsmässigt bestämd frukost, i syfte av mäta produktionen av, PP och gastrin

proinsulin    
förstadium till insulin, består av insulinets A- och B-kedja samt C-peptid

progesteron    
kvinnligt könshormon, bildas i äggstockarna under medverkan av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysens framlob.

progress    
inom medicinen vidare utveckling, tillväxt, tilltagande utbredning av t.ex. en tumörsjukdom.

prolaktin    
hormon som tillverkas i hypofysen, stimulerar sekretionen av mjölk från bröstkörtlarna och har också en hämmande inverkan på hormonbildningen i äggstockar och testiklar.

prolaktionom    
tumör i hypofysens framlob som insöndrar stora mängder prolaktin. Prolaktinom är den vanligaste typen av hormonproducerande hypofystumörer och leder hos kvinnor till menstruationsstörningar samt till mjölksekretion. Hos män kan det orsaka impotens. Långtidsbehandling sker med läkemedel (dopaminagonister, t.ex. bromokriptin) varvid prolaktininsöndringen hämmas.

PRRT    
peptide receptor radionuclide therapy (Lutetium, yttrium, Indium).

PTH    
paratyreoideahormon, bisköldkörtelhormon som styr kalciumkoncentrationen i blodet.

 
 

recidiv    
återfall, nytt insjuknande i tidigare, till synes utläkt sjukdom.

regress   
inom medicinen om en sjukdomsbilds avtagande eller försvinnande.

releasing hormones    
frisättningshormoner, avges från neurosekretoriska celler i hjärnans hypotalamus och styr frisättning av hormoner i hypofysens framlob.

retinoider    
vitamin A-liknande ämne, kan användas som läkemedel kombinerat med cellgifter vid binjurebarkscancer.

RF/RFA    
radiofrekvensablation, behandlingsmetod av tumörer i levern, där en nål införes i tumörmassan, som under påverkan av radiovågor upphettas och "kokar" bort.

riktad strålterapi    
radioaktiv systemisk behandling där en somatostatinanalog märks med en radioaktiv isotop (indium 111, yttrium 90). Somatostatinanaloger kan via receptorer "häfta fast" på tumörcellens yta, varvid en lokal stråleffekt uppnås runt tumörområdet.

 

Sandostatin   
läkemedel, en s.k. somatostatinanalog

Sandostatin-LAR    
läkemedel, långverkande version av Sandostatin

screening    
inom medicinen undersökning av en grupp personer (släkter, riskgrupper) med speciell metod, t.ex. ett laboratorieprov, för att upptäcka en viss sjukdom.

serotonin   
signalsubstans som bildas och lagras i vissa nervceller, i mastceller och blodplättar (trombocyter) samt i vissa hormonproducerande celler i bl.a. mag-tarmkanalen. Vid carcinoid bildas för mycket serotonin, vilket bidrar till symptomen.

sköldkörtel   
thyroidea, körtel på halsen i höjd med adamsäpplet som producerar ämnesomsättningshormonerna T3 och T4.

somatostatin    
hormon som normalt finns i flera olika organ i kroppen. Dess huvudsakliga uppgift är att förhindra utsöndringen av andra hormoner.

somatostatinanalog    
syntetiskt framställt somatostatin för läkemedelsanvändning. Ger reducerade hormonnivåer och därmed symptomminskning, exempelvis vid carcinoidyndrom. Kan också användas vid undersökningar, octreoscan, och riktad strålbehandling.

somatostatinom   
tumör som producerar somatostatin. Symptomen innefattar gallsten, lätt diabetes samt diarré eller förstoppning. Ovanlig.

Sst   
somatostatin receptorer

steroider   
samlingsnamn för en grupp fettsubstanser där kan indelas i bl. a. steroler (kolesterol), gallsyror, könshormoner och binjurebarkhormoner (kortikosteroider).

streptozocin   
ett cellgift

supressorgen   
arvsanlag som förhindrar att en mutant gen på annan plats i samma eller annan kromosom kommer till uttryck. I arvsmassan finns normalt suppressorgener som undertrycker onkogeners effekt och därigenom hämmar cancerutveckling.

suramin   
ett parasitmedel som kan hämma tumörväxt i binjurebarken.

 

T3   
trijodtyronin, sköldkörtelhormon som ökar syreupptaget i cellerna och leder till ökad förbränning av kolhydrater och fetter, ökad proteinbildning och stegrad värmeutveckling.

T4   
tyroxin, sköldkörtelhormon, ombildas efter frisättning till T3 (trijodtyronin)

tallkottkörteln   
epifysen, halvt ärtstor konformad kropp som sitter som en utväxt på mellanhjärnans tak och bildar hormonet melatonin.

Taxol   
ett cellgift.

testosteron   
manligt könshormon som bildas i binjurebarken. Förhöjd produktion märks inte hos män, men hos kvinnor utvecklas heshet, mörkare röst, ökad behåring och skäggväxt.

tillväxthormon   
se GH.

TSH   
tyreoideastimulerande hormon, hormon som bildas i hypofysen som stimulerar bildning av trijodtyronin och tyroxin i sköldkörteln och insöndring av dessa hormoner.

trijodtyronin   
se T3.

tumör   
"en sammanfattande benämning på sjukliga vävnadsnybildningar, som kan vara godartade eller elakartade men som alltid är onyttiga och ofta skadliga för bäraren." (Nationalencyklopedin)

tunntarmscarcinoid   
midgutcarcinoid i tunntarmen, ofta maligna. När dessa tumörer har givit upphov till levermetastaser brukar patienterna drabbas av det s k carcinoidsyndromet.

tymuscarcinoid   
en foregutcarcinoid i brässen (thymus).

tyroxin   
se T4.

 

UL   
se ultraljud

ultraljud   
undersökingsmetod där ljudvågor skickas in i kroppen och får reflekteras mot vävnaderna och därefter fångas upp och analyseras i en dator. Används också som vägledning vid utförande av biopsi.

 

vasopressin   
se ADH

Vepesid   
ett cellgift.

Verner-Morrisonsyndrom   
se WDHA-syndrom

VHL   
Von Hippel Lindaus Sjukdom

VIP   
vasoaktiv intestal peptid, peptidhormon som förekommer dels i tunntarmens endokrina celler, dels som förmedlare av nervimpulser i nervsystemet. VIP kan stimulera tarmrörelser och utsöndring av vatten och salter till tarmens hålrum.

VIP-om   
tumör som tillverkar hormonet VIP. Uppkommer i bukspottkörteln eller binjuren. Ger upphov till WDHA -syndrom, vilket ger upphov till svåra diarréer.

 

WDHA-syndrom   
watery diarrhea hypokalemia achlorhydria-syndrom, äv. Verner-Morrisonsyndromet, utmärks av svåra vattentunna diarréer och till följd av kalium- och bikarbonatförluster med diarréerna även s k hypokalemi och acidos.

Wellferon   
läkemedel, ett interferon.

Werner's syndrom   
annan beteckning på MEN 1.

 
 

yttrium-90   
isotop av grundämnet yttrium, används vid riktad strålterapi.

 

Zollinger-Ellison   
syndrom där för mycket gastrin medför magsår och diarré. Vanligt hos MEN 1-patienter.

 
 
 

östrogen   
kvinnligt könshormon som bildas i äggstockarna under medverkan av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen.

östradiol   
kvinnligt könshormon som bildas i binjurebarken. Överproduktion kan ge upphov till bröstkörtelförstorning (sk gynekomasti) hos män och oregelbundna underlivsstörningar hos kvinnor.

 

5FU   
5 Fluoro uracil

5HTP   
fem hydroxy tryptofan

5-HIAA   
5-hydroxyindoleacetic acid (5-hydroxiindolättiksyra), nedbrytningsprodukt från serotonin. Hos personer med carcinoidtumörer är utsöndringen av substansen ökad, och bestämning av halten i urinen är ett för diagnosen viktigt prov.